Fotogalleri
Industrialiseringen medförde stora förändringar i människors levnadsförhållanden. I början fanns inga lagar som reglerade arbetstider och arbetsvillkor i industrierna. Samtidigt fanns en stor tillgång på arbetskraft, eftersom allt fler flyttade in till städerna. Industriägarna kunde ställa nästan vilka krav som helst på arbetarna, vilket innebar långa arbetsdagar och låga löner. Råkade du ut för en olycka eller blev sjuk och inte kunde arbeta blev du snabbt utbytt mot ny arbetskraft.
Det finns en hel del mycket fina industrimuseum i Sverige där man kan se alla dessa spår av hur människor har arbetat i våra industrier. Trots att arbete i många fall var mycket slitigt var det många som var väldigt solidariska och stolta för sitt yrke.
Organiserad stenhantering i Hällabrottet förekom redan under medeltiden. Sten från Hällabrottet användes vid ombyggnationen av Örebro slott och även vid uppförande av ett antal kyrkor. Verksamheten blev sedan det privatägda Yxhults stenhuggeri på 1820- talet, som sdan blev ett aktiebolag 1879.
Hyvlarverkstaden uppfördes 1879. Här tillverkades trappor, golv, portomfattningar med mera, med hjälp av stenhyvlarna. Det var till en början den enda delen av verksamheten som var mekaniserad. I det övriga stenhuggeriet och stenbrotten bedrevs arbetet manuellt. 1911 köptes den första luftkompressorn för drift av borrarna i stenbrotten. Den första rundslipningsmaskinen kom 1922 och carborundumsågen 1924. 1926 kom den första ramsågen. Nu sågade man ner stenblocken till skivor i önskad tjocklek, klara för slipning och polering.
1980 lades stenhuggeriet ned medan företaget Yxhult AB:s produktion av lättbetong och mexisten levde vidare och hade stora framgångar under en tid.
Skotillverkning har bedrivits i huset sedan 1959. Det första skoföretag som flyttade in var Bröderna Perssons Skinnindustri. Efter konkurs 1969, omstrukturerades företaget till AB Bengtar-Sko. Fabriken hade då ett 15-tal anställda och produktionen, som främst bestod av sandaler, barnskor och slippers, uppgick till ca 250 par om dagen. Fabrikens inredning och maskinpark har sina rötter i 1950-talet, även om en viss förnyelse har skett genom åren. Den ålderdomliga och slitna miljön vittnar också om tekniska förutsättningar och arbetsförhållanden långt ifrån dagens standard.
Den yrkesmässiga driften lades slutgiltigt ner 1987.
Textilbranschen var den första branschen som mekaniserades och lade grunden till den industriella revolutionen. Utvecklingen började i England i slutet av 1700-talet. Industrialiseringen nådde Sverige under första hälften av 1800-talet. Strykjärnet färdigställdes 1917 som bomullsväveri för Holmens Bruk. Senare ändrade de inriktning men var fortsatt en del av Holmens textil.
Verksamheten i strykjärnet avveklades 1963.
Nyströmska gården är Köpings sista bevarade ågård. Gården är dokumenterad från 1635 och fungerade som snickargård från 1870 under tre generationer. Möbler i alrotsintarsia har en lång tradition i Köping och Nyströms snickeri var det sista företag som tillverkade alrotsbord i staden.
Snickeriet är idag väl bevarat och en stor sevärdhet med verktyg och maskiner sparade.
Den 1 juni 1901 stiftades Frövifors Bruks AB av Grosshandlare Johan Fenger-Krog och Walter Dickson, vice Häradshövding Otto Mannheimer, kontorschefen Julius Jonasson och ingenjör Herman Wanselin. Åren 1891-92 uppfördes den första pappersmaskinen. Från och med 1916 är det sulfatmassa som produceras och som först användes till brukets leverans av omslagspapper fram till 1981. Produktionslinan från 1981, för omslagspapper, är bevarat i ett industrimuseum och en ny lina för tillverkning av kartong levererar idag brukets slutprodukt.
Idag ingår det nuvarande kartongbruket i Frövi i BillerudKorsnäs-koncernen.
I början av 1920-talet började radio bli allt mer populärt. Runt om i landet fanns lokala sändarstationer, men de nådde ut till få mottagare. 1926 fick därför Telegrafstyrelsen anslag från riksdagen för att uppföra en rundradiostation. Denna skulle ligga i Mellansverige. Man valde Motala för att staden låg “mitt i Sverige”. Sändningarna härifrån skulle då nå lyssnare i både Stockholm och Göteborg.
Under 1950-talet försågs Motalastationen även med en TV-sändare och 1962 installerades också en FM-sändare. Strax därefter upphörde dock kortvågssändningarna från Motalastationen och stationen togs ur drift. Sedan 1976 är sändarstationen nu ett museum.
AB Pythagoras grundades 1898 för att enligt stiftelseurkunden driva ”mekanisk, elektroteknisk eller annan fabriksrörelse”. De unga uppfinnare som bildat företaget var starkt intresserade av ockultism och talmystik. Sannolikt var det därför företaget döptes efter den antike filosofen Pythagoras. Pythagoras tillverkade tändkulemotorer under varumärken som Fram och Drott, vilka kom till användning bland annat i jordbruksmaskiner, på fiskebåtar och andra fartyg. En stor del av produktionen exporterades. Företaget var en gång Norrtäljes största industriföretag med ett 80-tal anställda.
Copyright © 2024 TBGFOTO